Ta av dig skorna

Ta av dig skorna

Friheten i Kristus 2014

PredikningarPosted by Kristina Grahn Tue, September 16, 2014 14:28:04

Antje Jackelen – vår kyrkas nya Ärkebiskop – har ordet ”Gud är större” som sitt valspråk – eller motto.

Det är en bra inledning till dagens tema tycker jag. Friheten i Kristus. Många som inte känner Jesus Kristus – tänker ofta att det är mer som en plikt, eller som en tvångströja – att följa Jesus. Något man gör för att man är rädd för repressalier, eller för sig själv, eller för att bli utstött ur sin kyrkliga gemenskap eller familj. Kanske tänker man sig att Jesus står och pekar med hela handen – och stakar ut hur alla människor ska lösa sina liv till punkt och pricka. Och om man inte gör som Jesus säger – så blir man straffad på något sätt.

Ja – det har funnits en rädsla för en auktoritär Gud i vår kyrkas historia. En rädsla för att komma till helvetet, och för att bli straffad. Och när Martin Luther skrev sina texter om nåden som en gåva – som inte ens kräver prestation – var det nästintill omöjligt för människor att förstå vad de läste. Han blev missförstådd och misstolkad – och är för många än idag en dystergök som bara talade om plikt och skuld och behovet av förlåtelse.

Luther som stängde ner klostren för han ansåg att människor var ämnade att leva i sexuella relationer – och därför tyckte han att äktenskap var en bra lösning. Så att kvinnorna inte skulle bli utan försörjning när barnen var små. Han ansåg också att om en av makarna inte förmådde att leva upp till de sexuella förväntningarna i ett äktenskap – kunde det vara ok att för den andre – kvinna som man – att ha en älskare eller älskarinna. Dessutom tyckte han mycket om att sjunga, dricka vin och öl och skratta med sina vänner. Och han sa att om depressioner inte kan botas med bön, bibelläsning och askes – kan det gå bättre med just vin kvinnor och sång.

Ja – så skrev Martin Luther. Också har han fått en svårborttagen stämpel på sig som en tråkmåns och skuldtyngd man.

Den tidens syn på äktenskapet var kanske annorlunda än i vår tid. Det handlade till stor del om överlevnad och om att ta ansvar för den andre. Om att hjälpas åt. Idag är det mest förälskelse och kärlek som står i fokus när man pratar om äktenskap. Vilket kanske inte är den mest pedagogiska beskrivningen av tvåsamheten. Och även vår tids syn på äktenskap och samlevnad verkar vara i stora förändringar. Och att vi i Lutherska kyrkan inte håller fast vid regler och traditioner i lika stor grad som andra kyrkor – beror just på detta.

Luther har visat vägen in i en annan hållning. En hållning som pekar på att regler är till för att skydda och bota och hjälpa människan. Men människan är inte till för att skydda, bota och hjälpa reglerna. Precis det som Jesus säger i dagens text.

Det kan ju kännas hisnande besvärligt – att vi plötsligt inte ska ha några regler i vår kyrka. Att friheten i Kristus är så fri att man kanske kan läsa sagan om Hans och Greta i kyrkan i stället för evangelietexten. Men riktigt så menade inte Luther. För i centrum för denna regelfrihet – står just evangeliet – och Jesus Kristus. För när vi lever i vår egen frihet – gör som vi vill – ser till att få det vi behöver – och visar någorlunda hyfs och respekt för våra medmänniskor – så som vi är fostrade att göra vare sig vi är kristna eller ej – så kan det ju räcka ganska långt.

Men räcker det hela vägen? Och vad är målet?

Jesus berättar om himmelriket. Guds rike. Dit vi får komma efter vårt liv här – om vi vill följa med Jesus dit. Det är ett fritt val. Man måste inte följa Jesus. Man måste inte vilja få komma med honom till Guds rike efter sin död. Man måste inte ta emot nåden. Alternativen som Jesus målar upp låter i och för sig inte så lockande – utan ganska skrämmande emellanåt – men i vår tids tolkning har det problematiserats en hel del, detta med läran om ett evigt helvete. Där kan Jesus verka vara motsägelsefull. Men i sin bön på korset säger han ”Förlåt dem Fader, de förstår inte vad de gör.” Inte ens den hårdaste ondska – dömde Jesus. För han förstod att de inte förstod.

Och det är just nåden som är Jesus signum. Uppståndelsen och upprättelsen från skuld och skam.

Det regelbefriade och kärleksfulla – i att se människans, djurens, skapelsens behov – och vara fri att svara på dem. Kortfattat och omgjort till vardagligt tal säger vi ofta att nöden har ingen lag. Och det är precis det som Jesus säger.

Men Luther sa också: Allt som görs kan göras i självupphöjande syften. Även goda gärningar.

Och han sa: Vi är alla syndare. Och ”Nåden allena skall göra er rättfärdiga.”

Ja. Där kom det. Vi är alla syndare. Och fria. Enligt Luther. Och det var nog det som hamnade snett i åhörarnas öron. Vem vill vara syndare..

Och visst gör vi oändligt mycket – i självupphöjande syften. Vi vill så gärna vara bra, bäst, rikast och snyggast. Och det är så lätt att glömma att vår medmänniska inte har mat för dagen. Vi glömmer så lätt att vi är syskon – även utanför klassgränserna, stadsgränserna eller landsgränserna. Vi är liksom inte så goda som vi kanske tror. Alltid. Vi är del av det som sker i världen genom att vi är del av en kapitalistisk maktstruktur. Genom att vi använder kemikalier som gör skapelsen illa – för att vi vill få det lite enklare här och nu. Även om vi anser oss vara trevliga mot våra grannar och vänner. Ja – det är ju egentligen ingen konst att vara trevlig mot dem man gillar.

Idag är främlingsfientlighet och flyktingpolitik brännande frågor. Liksom hur vi ska förhålla oss till fattiga och sjuka. Ska vi ta ansvar, hjälpa, visa medkänsla mot dem vi kan förstå och känna igen oss i – eller ska vi öppna våra hjärtan ett snäpp till?

Dietrich Bonhoeffer, var en tysk teolog som levde under andra världskriget. Han bekämpade nazismen och tog ställning mot Adolf Hitler – och just därför blev han fängslad och dödad i koncentrationsläger. Han har skrivit böcker och psalmer och han har lämnat avtryck i vår värld. Han sa bland annat: Citat:

”Att vara tyst inför ondskan – är ondska. Gud kommer inte att hålla oss skuldfria.

Att inte tala – är att tala. Att inte agera – är att agera.” slut citat.

Den frihet som vi fått i Kristus – är inte gratis. Den är inte enkel.

Den är större. Precis som Antje Jackelens valspråk påpekar. Den vill oss något. Den vill att vi öppnar våra ögon, våra hjärtan.

Och Jesus väntar på att bli mottagen var och en av oss. Väntar på att få öppna våra hjärtan, våra ögon - ge oss sin kropp och sitt blod, sin medkänsla och sitt rike – till var och en av oss – så att det får fäste här – mitt ibland oss. För om Guds vilja ska ske här på jorden – så behövs det människor som tar emot. Som låter Guds vilja ske – inte vår egen. För Guds vilja är alltid större. Guds vilja är hela mänsklighetens och skapelsens frihet.

Bön: Friheten i Kristus.

I Skaparens, Försonarens och Livgiverskans namn ber vi om den frihet som öppnar och lättar våra hjärtan och våra sinnen. Vi ber att få lämna över våra bördor till dig Jesus Kristus. Att du tar emot dem.

Vi ber för alla som lever i hat. För alla som hatar andra religioner och andra etniska grupper än sin egen. För alla som blir provocerade av fattigdom, sjukdom, eller av andras tro. Trösta bort hatet Gud. Öppna våra hjärtan och våra sinnen. Gör oss fria från hat.

Vi ber för våra EU-emigranter, som inte fått den hjälp de behöver någonstans. Vi ber för Sverige och för EU – som står inför att hantera främlingsfientliga och nazistiska krafter, arbetslöshet och fattigdom. Vi ber för Syrien och Irak. Vi ber för att du Jesus Kristus ska öppna våra ögon och våra hjärtan – och vägleda oss när vi röstar om en vecka – och hjälpa oss att låta Guds vilja ske genom oss och våra val.

Vi ber för vår kyrka, vår församling, för alla som arbetar här och för alla som kommer hit och för alla oss som är här idag. Vi ber också för alla dem som inte kom idag. Vi ber för våra nära och kära, för dem vi oroar oss över och för dem vi brottas med i våra liv. Kom Gud och ge oss frihet – i din nåd.

  • Comments(0)